Vill du veta mobbningens orsaker? Upptäck möjligheter med aktionsforskning!
Aktionsforskning är byggd på idén att "Om du vill veta hur saker och ting hänger ihop, börja att ändra dem." Alla metodiska drag i GBm (som exempelvis konstruktiv okunnighet) är en produkt av aktionsforskning. Det intressanta är nu att en terapeutisk medlare får insikter om mobbningens orsaker s.a.s till på köpet medan de inblandade berättar sin version. Efter att en gemensam lösning har uppnåtts kan vi i en avspänd atmosfär börja fråga de båda parterna hur mobbningen egentligen startade.  Mobbningsterapeutens vänliga frågor, fria från förebråelser, lockar fram en enig bild om orsaker. Det som vi får veta gäller naturligtvis bara det fall som vi behandlat.

Men om terapeutiska medlare skulle tro att generella orsakssammanhang skulle kunna ge nya generella uppslag för förebyggande skulle de naturligtvis kunna sammanställa den information de fått under många fall av behandling. Detta betyder, jämfört med det vanliga, en "omvänd orsaksforskning". D.v.s. vi uppnår först syftet att mobbningen upphör och får sedan till på köpet orsakerna till att konfliktsituationen uppstod. Sådana intervjuer är validerade under bästa möjliga villkor: (1)  i dialoger om händelser som verkligen och nyss hände; (2) de inblandade är personer som inte känner sig anklagade. Om vi har ett representativt antal fall och det framträder några allmängiltiga lagbundenheter då har vi en möjlighet att få uppslag till att förebygga mobbning som vi inte visste förut.

Om vi frågar efter vad som driver forskningen om mobbningens orsaker noterar vi först att den är praktiskt taget frikopplad från kreativ behandling och förebyggande. Variablerna som den allmänna orsaksforskningen undersöker är mycket enkla. Den vanligaste frågeställningen är: är det öppet aggressiva elever som mobbar eller är det elever vars aggression är dold? Den som dominerar denna forskning, Dan Olweus, slår fast med siffror från frågelistor något som till sin struktur är ett cirkelbevis: de som vi uppfattar som aggressiva mobbare är öppet aggressiva mobbare. Forskaren tillfredsställer här marknadens behov av fiendebilder. Konsumenterna låter sig absorberas av den onda företeelsen så mycket att det inte blir energi kvar att utveckla metoder om behandling. 

Som bekant, går hela-skolan-program går ut på att skärpa attityder mot de aggressiva eleverna och ge mönster för ett vänligare sätt att kommunicera med varandra. Detta är klokt och bra. Frågan är: Varför inleds böcker om mobbning i skolan med att skildra mobbningsfall  och tala om orsaker som är så uppenbara för vardagslivet? Uppenbarligen för att tillfredsställa ett behov av fiendebilder.

Denna förklaring får ett stöd av en observation av en annan samhällsföreteelse: ökning av kriminalromaner på bekostnad av skönlitteratur. Det intressanta är att denna ökning sker mest i Sverige och Norge. I ett kulturprogram i P1 08-03-24  betraktades detta som ett etablerat faktum. Den kanske mest populära deckarförfattaren Karin Fossum redogjorde övertygande sin förklaring: läsarna vill få en bekräftelse att det hemska finns medan man själv står trygg utanför i sin verklighet. Hon nämnde också England som deckarlitteraturens urhem. Men programmet hade inte tillgång till uppgifter huruvida en ökning av genren skett där.

Jag har följt massmedias hantering av ämnet mobbning i olika länder och konstaterar att mobbning – bullying – är ett av massmedia omhuldat ämne i Sverige, Norge och England. Jag flyttar orsaksforskningens fokus således till mobbningsbekämparna: vilkas metoder lämnar kvar mobbare så att allmänheten kan gotta åt sina fiendebilder?

 Observationen om hantering av fiendebilden i olika länder kan bli bevis dock först när jag samlar iakttagelser av mitt erbjudande till berörda skolmyndigheter att finna och behandla dold mobbning. Detta är på gång – underhandling om GBm-kurser i andra länder pågår.

Jag vill dock betona att nämnda intryck av länder är en lös biprodukt av arbetet med att finna och behandla dold mobbning. Jag söker kontakt med dem som på allvar vill hjälpa mobbningsoffer för deras skull.

Lägg märke till att GBm och AKBM är först avsedda att komplettera, inte ersätta, de attitydbildningsmetoder som redan finns i marknaden. GBm och AKBM är ämnade för att upptäcka den mobbning som hela-skolan-program lämnar kvar bakom lärarnas rygg. Utbildning för lärarna och de utbildades hantering av eleverna är vid dessa metoder bygd på learning-by-doing. Enligt beprövad vetenskaplig erfarenhet sitter effekter av egna aktiviteter i längre än påverkan av verbal attitydbildning.

Orsaksforskning där forskaren observerar aggression genom att vistas i samma rum där aggression kan inträffa.